Left Unity

I don’t usually talk a lot about politics here, mostly because I think politics is a topic best discussed face to face or in 400 page books, as well as I don’t really think it fits with what I want to do with this blog (that is talking about depression and stuff). However this has been on my mind a lot lately since some conflicts in my organising circles has caused me some psychological distress so I guess this qualifies after all. Anyway:

Over the past few years, the question of left unity has been on my mind a lot. I don’t think I will ever arrive at a complete and whole truth in this matter however here are the conclusions I’ve arrived at so far.

There are some things every leftist can agree on, that we can organise around and work together to achieve mutual goals. Things like:

• Anti-fascism
• Aiding refugees and the homeless
• Workers rights
• Environmental issues

Just to name a few. I gladly organise and work together with leftists of all flavours, even liberals as long as they can respect the radical tendencies in those spaces, organisations, initiatives etc. All lefties also can agree that capitalism sucks and needs to be dismantled. An other world is possible. Etc. Great. Every radical conversation that is held contributes to seeding the idea amongst “the mainstream” that we can break the status quo. However, when time comes to build an anti-capitalist movement, radicalising your workplace, friends and family, when we start to mobilise, go on strike, piece by piece break down the oppressive structures of capitalism, every pretence of left unity goes out of the window for me.

Sure, all (or at least most) leftist share the same end goal. Communism aka a classless, stateless society where every individual is equal. However the difference in how we get there is to great between authoritarians and libertarians. If authoritarians seize power, anarchist organising will be deemed counter-revolutionary. After all, anarchists would view the vanguard party as just an other oppressor to overthrow, and the party in power would do everything in their power to stop them along side the capitalists from hurting the revolution.

If an anarchist revolution would succeed, well, a similar story would develop. Anarchists would exclude authoritarians from their communities the same way they would with capitalists, or at least keep them in check, preventing them from organising.

Now, as an anarchist (and here is where my biases start showing), I believe that should an anarchist revolution succeed, authoritarians would not need to organise because we would have already arrived at the classless, stateless society (or at least be so close that building up the state again would just be silly), however should an authoritarian revolution succeed me and my anarchist comrades would be no closer to communism (power corrupts and all that) and we would be no safer than we are today, arguably even less so because historically communist states have been way more happy to persecute anarchists than liberal states (at least according to my limited knowledge of history).

I know that none of my authoritarian friends would want to harm me or my anarchist comrades. They are all great people and I am very happy to have had the opportunity to get to know them and work along side them. But I also know that they probably won’t be the ones making out the top of “the party”. It will be the most ruthless that climb to the top. Just like in any other hierarchical structure. And those would not bat an eye before ordering us to stop our anarchist organising, forcing us to go underground. They would not bat an eye ordering our persecution, imprisonment and in the worst case, execution.

In conclusion: For short term organising around immediate issues, left unity is great. Long term, in a revolutionary sense, not so much.

Försenad, obligatorisk reaktion på presidentvalet [Late, obligatory reaction to the presidential election]

In english

Innan jag ens börjar på denna bloggpostning, kan vi alla; media, debattörer, politiker, människor… ALLA, hålla i åtanke att Clinton faktiskt fick flest antal röster? Jag blir så trött på media som hela tiden anklagar opinionsinstituten för att ha visat fel resultat men det är inte ens det som stör mig mest. Hur kan vi vara okej med att en av världens stormakter har ett valsystem där den som inte har flest röster kan vinna? Det är inte så en demokrati ska fungera och då ignorerar jag faktumet att det bara finns två alternativ som det är meningsfullt att välja mellan. Hur kan en av världens största ekonomier, vapenmakter, atomvapenssamling, påstådda demokratier, välja sin ledare med ett valsystem där varje röst inte är lika mycket värd? Demokratins grundpelare är den allmänna och LIKA rösträtten. Man kan ha olika åsikter om USA när det kommer till landets politik och grundvärderingar, men kan vi sälla sluta kalla dem för en demokrati?

RANT OVER

Jag tänker inte säga att den ena kandidaten är bättre än den andra, ingen av de två förtjänar att förknippas med ordet “bra”. Enligt min mening gick dock segern till den större av de två ondskorna. De båda konformerar till kapitalismens förtryck och förödelse, båda är en utrikespolitisk katastrof och en massa fler exempel som gör var och en till en politisk mardröm. Men enligt min mening så finns det två saker som tar Trump ett steg högre på ‘vafan är ens detta’ skalan. Det finns säkert massor med fler saker som jag glömt, missat eller av någon annan anledning inte tar upp, men det är okej. Detta är inte en väl förberedd, faktakollad, objektiv etc… bloggpostning, det är en horribelt vänstervriden, spontan reaktion. Precis som jag själv är, vänstervriden och spontan. Så, två saker:

1. Trump verkar förneka klimatförändring.

Man kan få vara hur mycket av en tokstolle som man bara vill och tro på hur mycket tokiga saker som helst enligt min mening så länge det inte påverkar någon annan, och klimatet faller definitivt under kategorin ‘påverkar någon annan’. Det finns ingen anledning till att jag här ska förklara att klimatförändring är en grej och varför vi måste stoppa den för att för det första så utgår jag ifrån att de flesta av mina läsare redan vet vad det hela handlar om (och om inte, sluta läs detta och läs om klimatförändringen istället) samt att det finns andra som är mycket mer kvalificerade att göra det än vad jag är. Summan av kardemumman är att klimatförändring är en grej och att USA nu har en president som förnekar det faktumet är något skrämmande.

2. Trump har en förfärlig människosyn.

Jag kan inte räkna upp allt som pekar mot detta men följande saker dyker upp i mitt huvud:

• Han vill ta bort aborträtten
• Han vill bygga en mur för att förhindra att mexikanska emigranter tar sig in i landet
• Han vill förbjuda muslimer från hela världen att ta sig in i landet
• Han vill ta bort ‘Obama Care’ som ger landets fattigaste lättare tillgång till sjukvård
• Han vill lämna över beslutet om homoäktenskap till de individuella staterna, effektivt sätt se till att det blir förbjudet i alla konservativa stater

Jag är säker på att ovanstående lista kan göras mycket längre men jag tror att min poäng har gått fram. Trump är inte bra för individen.

Hur USA hamnade i en position där väljarna var tvungna att välja mellan pest eller kolera vet jag inte. Vad jag vet är att jag är glad åt all protester och demonstrationer som nu pågår runt om i USA samt att jag hoppas att mina vänner som bor där klarar sig någorlunda oskadda genom de kommande åren.

In English

Before I even begin this blog post, can we all; the media, politicians… EVERYONE, keep in mind that Clinton actually won the popular vote? It pisses me off that media constantly accuse polls of predicting the wrong outcome, but that’s not even the worst part. How can we be okay with one of the world powers having a electoral system where the person with the most votes doesn’t win? That’s not how a democracy should work and that’s ignoring the fact that there are only two viable options. How can one of the worlds biggest economy, military powers, collection of nuclear weapons, so called democracies, elect their leader with a system where every vote isn’t equal? The foundation of democracy is just that, the common and EQUAL right to vote. You can have differing opinions regarding the US and her politics, but can we all please stop calling the United States a democracy?

RANT OVER

I am not going to say that one candidate was better than the other one, because honestly none of them deserve to be associated with being ‘good’. However, in my mind the bigger of the two evils got elected. They both confirm to the oppression and destruction caused by capitalism, they are both foreign policy train-wrecks and there are probably loads more that makes each of them a political nightmare. However there are two things that that takes Trump one step higher on the ‘what the fuck is this shit even’ scale. There are probably loads more things that I have missed or forgotten about, but that’s okay. This isn’t a well prepared, researched, fact checked, objective etc… blog post, it’s a horribly left twisted, spontaneous reaction. Just like myself, left twisted and spontaneous. Now, the two things:

1. Trump appears to be a climate change denier.

In my opinion, you can be how much of a nutcase you want and believe in all sort of things, as long as you don’t affect others, however climate definitely falls under the category ‘effects others’. There is no reason for me to sit here and explain that climate change is a thing and why we have to stop it, because for one I assume my readers are already well aware of this (and if not, stop reading this and start reading up on the subject) and secondly there are loads of other people who are more qualified to do that than I am. The gist of it is that yes, climate change is a thing and the fact that the US has a President that denies that is somewhat frightening.

2. Trump has an awful perception of humans.

I cannot list everything that points toward this but here are the things that pop up in my head:

• He wants to ban abortions
• He wants to build a wall to hinder Mexicans to emigrate to the US
• He wants to ban Muslims from entering the country
• He wants to discontinue ‘Obama Care’ that provides the poorest citizens with somewhat affordable healthcare
• He wants to hand over he decision of gay marriage to the state level, effectively making sure it is banned in conservative states

I am sure the list above can be made much longer but I think I got my point across. Trump is bad for the individual.

How the United States ended up with this shit show I do not know. What I DO know is that I am happy to see all the protests and demonstrations happening around the country and I hope my friends over in the States manage these coming years without to much harm done to them.

Nationalism, antisemitism och rant om gudstjänst i P1

Idag lever vi i en mer globaliserad värd än någonsin. Infrastruktur som väg, järnväg, flygplatser och framför allt telefon och internet har möjliggjort att det aldrig varit enklare att upprätthålla kontakten med människor som inte befinner sig i vår omedelbara närhet. Den fysiska barriären av avstånd har suddats ut, i teorin har det aldrig varit lättare att att förflytta sig. Men då väljer vissa att förstärka de juridiska barriärerna, vilket försvaras med argument som att värna om nationers integritet och säkerhet. Ja jag tänker diskutera nationalism. Handskas med det.

Tänk dig en landmassa. Sedan identifierar du människorna som bor på den landmassan. Då kommer du märka att de på ena sidan talar olika språk och har olika kulturer jämfört med de som bor på andra sidan av sagd landmassa. Helt klart ska de inte kategoriseras som samma, det måste ju gå en gräns mellan dem, så låt oss gå ut och leta efter den. när du kommit en bit så märker du att personerna här inte talar på exakt samma sätt som där du utgick ifrån och att deras seder skiljer sig något, men du bestämmer dig för att det är en lokal variant och fortsätter vidare. Snart märker du att språket och sederna förändrats ytterligare något från ditt senaste stopp, men du har fortfarande inte stött på den där tydliga gränsen du var ute efter så du fortsätter. Till slut kommer du fram till andra sidan och återigen, du noterar att de är helt olika från vart du började men ingen tydlig gräns för var den ena kulturen övergår till den andra har noterats.

Det här är varför idén om nationer och nationalism är efterbliven. Nationer är ett resultat av att någon sa “Det här området är mitt nu” och någon bredvid sa “okej, då är det här mitt” osv utan någon som helst respekt för de som råkade bo där. Vad är det som skiljer Norge från Sverige? En linje på en karta, annars är vi typ lika. Vad skiljer Sverige från Danmark? En linje på en karta, annars är vi typ lika. Vad skiljer Danmark från norra Tyskland? En linje på en karta, annars är de typ lika. Jag kan gå hela vägen till Portugal på det här viset men jag tror att jag redan bevisat min poäng.

I en värd där det är svårt eller näst intill omöjligt att kommunicera över långa avstånd är det naturligt att olika kulturer växer fram och att man identifierar sig med de som finns i ens närhet. Men nu gör vi inte det längre. Vi lever i en underbar tid där vi inte längre är bundna till där vi råkade födas utan kan bo, arbeta, leva precis var vi vill. I teorin. Idag har vi nationalister som gör allt för att försvara de konstgjorda gränserna och de kulturer som finns innanför dem från “invandrare” som kommer och besudlar deras fina länder.

Visst. Jag kan förstå att det finns en önskan om att bibehålla och värna om kulturen på platsen man råkat födas. Men när man använder dessa argument för att förhindra den fria rörligheten och underblåsa fördomar mot andra folkslag så är det inte okej längre. Jag anser att alla människor är lika. Jag värnar om mitt kulturarv lika mycket som någon annan, men jag låter inte det inkräkta på någon annan. Om jag vill koka min borsch eller göra kroppkakor så ska jag få göra det. Vill mina muslimska grannar köpa halalkött och inte käka gris så ska de också få göra det. Vad är problemet? Stör de dig när de sitter runt sitt bord och inte käkar gris? Nej? Bra.

“Men islam är ju en så våldsam religion! De kommer ju hit och begår våldsbrott! Kolla bara på ISIS!”

Åh håll käften. Kristendomen har genom historien varit minst lika våldsam. Kristna begår också våldsbrott. Kolla bara på korstågen.

“Men de vill ju ha böneutrop! Det är ju störande av den allmänna ordningen och det KRÄNKER min religionsfrihet!”

Åh håll käften igen. Jag kan hävda att kyrkklockor är minst lika störande och kränkande. Och inte bara det. I SR P1 så sänds varje söndag gudstjänster från kyrkor runt om i Sverige. En timme varje vecka jag måste stänga av radion för att undvika att bli utsatt för statligt finansierad hjärntvättning. Det är kränkande av religionsfriheten om något.

Så, acceptera bara att människor kommer flytta runt mer. Dumpa din föreställning om ett blont och blåögt Sverige. Dumpa dina fördomar om “invandrare” så kanske du inser att de är en väldigt trevlig bunt människor. Visst finns det rötägg, men det gör det ju bland lokalbefolkningen också.

Sverigedemokraterna är inte problemet

Efter det skrämmande valresultatet om att SD i riksdagsvalet fått 12.9% av rösterna och därmed fördubblar sina mandat kan man inte låta bli att undra vad som får människor att sympatisera med SD, ett parti vars representanter öppet yttrar sig rasistiskt och främlingsfientligt. Jag tror inte att alla dessa 12.9% av Sveriges väljare är rasister eller främlingsfientliga. Jag tror inte att alla de som röstar på SD på riktigt tror att det är emigranter som är orsaken till arbetslösheten, att de lever på bidrag och snyltar på välfärdssamhället. Som titeln säger, Sverigedemokraterna som parti är inte problemet. Det kommer alltid finnas personer som har en oacceptabel människosyn, och de har samma rätt att uttrycka sina åsikter och samma rätt att bli representerade i en parlamentarisk demokrati. Dock är dessa inte 12.9% av Sveriges röstberättigade befolkning.

Problemet är metoden SD använder sig av. I en orolig tid där vi i Sverige har fler arbetslösa än vi haft på länge, där värden går igenom den ena ekonomiska krisen efter den andra och krig på olika orter tvingar civila att fly sina hemländer. Individer känner sig otrygga för framtiden, vissa vet inte hur morgondagen kommer att se ut och det är här Sverigedemokraterna vinner sin styrka. Likheten till Hitlers Nazistparti är slående på samma gång som den är skrämmande.

Att försöka tiga ihjäl SD kommer inte fungera. Media har tidigare försökt utan någon vidare framgång och att förbjuda partiet skulle vara direkt odemokratiskt. Vad som måste göras är att åtgärda de problem som majoriteten av SD väljarna lider av, arbetslösheten, och att integrera de nyanlända i samhället. Då försvinner Sverigedemokraternas enda argument som vänder sig till de som inte öppet är rasister.

Om de som kommer till Sverige integreras i samhället istället för att skickas ut i anstalter i mellersta Sveriges skogar kan SD inte skylla på att invandrarna kommer hit och lever på bidrag. Om problemet med arbetslösheten åtgärdas kan Sverigedemokraterna inte skylla på att invandrarna tar alla jobb.

Vad drar jag för slutsats? Löser vi integrationsproblemet och arbetslösheten så behöver vi inte oroa oss för rasister i vår riksdag.

Dagen efter, vad ska man säga?

Såhär precis efter valet är det som många känslor som ska försöka samsas om min uppmärksamhet, samtidigt som jag bara vill gå och lägga mig under en sten. Dock finns den möjligheten inte med bland förslagen till min personliga handlingsplan, faktum är att det bara finn ett rimligt förslag över huvud taget. Bita ihop och se vad man kan göra.

Jag har bestämt mig för att ge mig in i det politiska bloggandet (third time’s a charm?) i hopp om att kunna göra någon skillnad i det politiska landskapet vi har hamnat i. Jag pratar såklart om den oroliga situation vi ser runt om i världen med ISIS som publikt avrättar både araber och västerlänningar och inbördeskriget i Ukraina. Jag jag pratar om främlingsfientligheten som sprider sig i Europa och övervakningshysterin som alla känner till men ingen bryr sig om och mycket mycket mer. Men först en summering av valnatten.

Stämningen på PP’s valvaka i Stockholm var förhållande vis god under hela kvällen. Förväntningarna var låga och följaktningsvis var det ingen som blev särskilt förvånad när “övrigt” visar 0.9%. Visst hade det varit trevligt att spräcka 1% i riksdagsvalet och få valsedlar utdelade nästa val, men det är ett mindre problem. Piratpartiet ses fortfarande inte som ett seriöst parti av medierna så då är det väl inte så konstigt att det är den bilden svenska folket har av oss. Men det är en rant för senare. Vad som gör mig ledsen är att det ser ut som att PP inte kommer in i några kommun eller landstingsfullmäktige. Som Uppsalabo känns det surt att det enda parti som på riktigt värnar om studenters välbefinnande inte får vara med och bestämma i en av Sveriges största studentstäder. Vi kommer inte få ett slutgiltigt valresultat fören på onsdag, men i den preliminära rösträkningen så har PP tappat 222 röster, alltså ett tapp på 0.3 procentenheter.

However, den stora huvudvärken är inte att Piratpartiet inte får några mandat de nästkommande fyra åren, utan att Sverigedemokraterna blivit tredje största parti, att de tar 49 platser i riksdagen och gud vet hur många mandat i kommuner och landsting. Men det är en rant för senare.

Nu råder jag alla att sätta sig ner, andas, smälta detta otroligt svåra läge vi sitter i nu och ta nya tag.